Det finns många vägar till en god livssituation för människor med schizofreni. Konferensen ”Värdig vardag” i Stockholm hade bjudit in personal, själverfarna och anhöriga som bidrog med konkreta exempel på hur Socialstyrelsens nya riktlinjer kan tillämpas i vardagen.
Salen i ABF-huset i Stockholm var fullsatt den 7 oktober när den första talaren klev upp på scenen. Drygt 300 personer hade hörsammat inbjudan och det gick inte att ta miste på att åhörarna hade sett fram emot den här dagen. Många av dem arbetar i sin vardag med frågor som rör personer med schizofreni men även själverfarna och anhöriga var väl representerade.
Per-Anders Olsson och Grethe Foss är enhetschefer vid sju kommunala aktivitetshus i Göteborgs kommun och var nöjda deltagare på konferensen:
- Fantastiskt bra föreläsare, jag hade gärna lyssnat mer på alla. I vår verksamhet kommer de nya psykosociala riktlinjerna från Socialstyrelsen att göra skillnad. Varje aktivitetshus får en egen aktivitetscoach som ska underlätta vägen ut i samhället, sa Per-Anders Olsson i en paus.
Dagen inleddes med att Lena Flyckt, psykiater i Stockholms Läns Landsting och ordförande i riktlinjearbetet, och Lotta Persson, vice ordförande, presenterade riktlinjerna och hur de kan användas som stöd i verksamhetsutvecklingen i kommuner och landsting. Som Phrenicus kunde berätta i förra numret är detta arbete ännu bara i sin linda.
Alla är överens om att nyckeln till en fungerande tillvaro är arbete och meningsfull sysselsättning. Universitetslektor Urban Markström från institutionen för socialt arbete vid Umeå Universitet, presenterade erfarenheter kring individuellt stöd i arbete (IPS) i Sverige.
Principen för IPS är att snabbt hitta en arbetsplats. Målet är ett avlönat konkurrensutsatt arbete som är lämpligt baserat på individens vilja. Tanken är också att IPS ska bidra till en högre inkomst, även om den fortfarande är låg.
IPS i Sverige väcker frågor kring huvudmannaskapet: vem har ansvaret? Enligt Urban Markström säger ingen aktör ”det är vi”. Han anser att trots svårigheter är IPS en bra modell och hänvisar till erfarenheter från ett IPS-projekt där 35 procent av deltagarna var kvar i arbete eller studier efter två år. Dessa personer arbetade då i snitt mer än halvtid.
När dagen var slut hade åhörarna fått en bred genomgång av de möjligheter som de nya psykosociala riktlinjerna kan innebära men också inblick i de problem som kan uppstå när det gäller det praktiska genomförandet.
Konferensen avslutades med en paneldebatt där Schizofreniförbundets ordförande Per G Torell sammanfattade:
- Varje människa har sin historia. Man är inte sin diagnos. Vi måste förhålla oss till en ny situation där alla erfarenheter är viktiga. Vården ska inte tro att den vet allt. Allas röster behövs.
Moderatorer var legendariske psykiatrikern Johan Cullberg och Elisabet Alphonce, själverfaren och utredningssekreterare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Hon fick sista ordet:
- Ta med hem frågeställningen hur du kan göra något för att förändra attityder. Till alla er som jobbar: hur kan ni bereda plats för människor med psykisk ohälsa på er arbetsplats?
Konferensen var ett samarrangemang mellan Schizofreniförbundet och Riksförbundet för Social Mental Hälsa samt Socialpsykiatriskt Forum. Alla föreläsarnas presentationer finns på Schizofreniförbundets hemsida, http://www.schizofreniforbundet.se
Författare: Marianne Hühne von Seth
Fotograf: Kristina Kleinert
Foto: Beate Grimsrud